Varför jag gjorde en Gastric Bypass operation
36kommentarer
Nu kommer den. Vilken? Den tragiska sanningen. Okej.
Jag har varit mullig ända sedan dagis, och det har bara gått uppåt, aldrig stoppat eller tagit paus. Jag har haft ett helvete, jag gick på dieter men det gav mig max 10 kg innan jag slutade igen. Jag var för svag för dieter och för att kämpa dom perioderna, det var alltid något eller någon som dök upp och förstörde.
Jag hade ett förjävligt skolår, från sexan upp till nian. Jag skulle vilja säga att det har med vikten att göra, jag blev inte mobbad eller liknande men jag kunde ju inte direkt gå runt och vara mig själv heller. Jag förlorade det bästa jag hade mer och mer för varje dag (henne - stjärnan) och det var ingenting jag kunde göra åt det. Jag skyllde på vikten, det var dens fel. Vad gjorde jag? Jo jag gick upp mer såklart.
Gymnasiet kom, utan henne, nästan helt nu. Jag trivdes inte, något fattades. Ettan, var jag där 50%? Hur jag kunde lyckas få G, till och med MVG i nått ämne det fattar jag inte. Inte ett enda IG. Tvåan, jag var mer där, kanske 75 %. Och trean gick bara på, jag trivdes. Med allt utom mig själv. Det kändes ju ändå att det kunde varit annorlunda och mycket bättre, bara jag var annorlunda och mycket bättre.
Sen flöt livet på, tänkte inte så mycket på hur jag såg ut efter gymnasiet. Tills den dagen jag började höra om henne och hennes liv, helvete tänkte jag, jag måste också få till mitt liv. Jag kan inte gå och se ut såhär, jag trivs ju inte egentligen. Jag skulle vara dum om jag sa att jag trivdes med den jag är.
Jag klarade inte av att börja någon diet, jag mådde för dåligt. Visste att det inte skulle gå, nej ska jag ner i vikt så måste jag verkligen ha hjälp. Annars kommer något och någon komma och avbryta mig igen. Och denna gången vill jag inte bli avbryten, jag vill ha det livet jag väntat på i 8 år. Nu är det dags!
Jag väntar nu på att nå en liten del av målvikten och höra av mig till henne igen, bara säga hej. Kanske träffas, visa henne att jag blev något utan henne. Egentligen vill jag inte men ge igen viljan är för stark.
Vi kommer ses igen!
Jag har bara kommit halvvägs.
Jag har varit mullig ända sedan dagis, och det har bara gått uppåt, aldrig stoppat eller tagit paus. Jag har haft ett helvete, jag gick på dieter men det gav mig max 10 kg innan jag slutade igen. Jag var för svag för dieter och för att kämpa dom perioderna, det var alltid något eller någon som dök upp och förstörde.
Jag hade ett förjävligt skolår, från sexan upp till nian. Jag skulle vilja säga att det har med vikten att göra, jag blev inte mobbad eller liknande men jag kunde ju inte direkt gå runt och vara mig själv heller. Jag förlorade det bästa jag hade mer och mer för varje dag (henne - stjärnan) och det var ingenting jag kunde göra åt det. Jag skyllde på vikten, det var dens fel. Vad gjorde jag? Jo jag gick upp mer såklart.
Gymnasiet kom, utan henne, nästan helt nu. Jag trivdes inte, något fattades. Ettan, var jag där 50%? Hur jag kunde lyckas få G, till och med MVG i nått ämne det fattar jag inte. Inte ett enda IG. Tvåan, jag var mer där, kanske 75 %. Och trean gick bara på, jag trivdes. Med allt utom mig själv. Det kändes ju ändå att det kunde varit annorlunda och mycket bättre, bara jag var annorlunda och mycket bättre.
Sen flöt livet på, tänkte inte så mycket på hur jag såg ut efter gymnasiet. Tills den dagen jag började höra om henne och hennes liv, helvete tänkte jag, jag måste också få till mitt liv. Jag kan inte gå och se ut såhär, jag trivs ju inte egentligen. Jag skulle vara dum om jag sa att jag trivdes med den jag är.
Jag klarade inte av att börja någon diet, jag mådde för dåligt. Visste att det inte skulle gå, nej ska jag ner i vikt så måste jag verkligen ha hjälp. Annars kommer något och någon komma och avbryta mig igen. Och denna gången vill jag inte bli avbryten, jag vill ha det livet jag väntat på i 8 år. Nu är det dags!
Jag väntar nu på att nå en liten del av målvikten och höra av mig till henne igen, bara säga hej. Kanske träffas, visa henne att jag blev något utan henne. Egentligen vill jag inte men ge igen viljan är för stark.
Vi kommer ses igen!
Jag har bara kommit halvvägs.
36 kommentarer
Jannica
11 Jan 2011 18:27
Halvvägs är långt gånget vännen!
Sanna
11 Jan 2011 18:31
Du har ju lyckats komma riktigt långt redan nu, även om det "bara" är halvvägs, det vet du! :D
Jag hejjar på dig!
Jessi Fox
11 Jan 2011 18:37
Jag är stolt över dig.
Johanna
11 Jan 2011 18:57
Rörande inlägg!!! Är helt övertygad om att du kommer lyckas!! =)
Karro
11 Jan 2011 19:07
Jag känner igen mycket av det där som du skrev i detta inlägg. Nu har du många andra som sitter i samma sits, även fast vissa inte har gjort en gastric bypass, med en övervikt som vi tillsammans ska få bort. :) Nu kan vi kämpa tillsammans :) Kraam!
Katta
11 Jan 2011 19:26
Du är så bra min skatt!! Du är stark modig och slående vacker!! Kraaam! <3
Tigerhonan
11 Jan 2011 19:29
ja visste väl att du skulle säga det ;D
hehe, jag är inte klar på långa vägar. ville bara att du skulle se headern innan jag fortsätter, vilket jag kommer göra imorgon :)
Linda, -4.3 sen 3/1 2011
11 Jan 2011 19:45
Hoppas att du träffar henne snart så att du kan visa att du är bättre än så många andra.
Nja min dag är piss rent ut sagt.
juliaericson
11 Jan 2011 19:50
Hur mår du? :D
Jenny
11 Jan 2011 19:54
Javisst har jag tänkt att få den publicerad...när den nu blir klar..? Men jag vill också vänta, för jag är rädd att många i min närhet/familj kanske tar det jag skriver på ett negativt sätt och blir sårade, även om jag inte menar att de ska bli det. Mycket handlar om min mamma, men jag "skyller" absolut inte på henne på något sätt, men jag kan tro att hon skulle tro att jag gör det och ta åt sig av det...så vi får se...Men: den är ju inte heller klar på långa vägar :)
kram
Karro
11 Jan 2011 19:55
Det var sjukt skönt! Nu fryser jag inte längre :D
Framtiden är våran, och ingen annans. Tog ett tag för mig att se positivt på framtiden, men nu gör jag äntligen det också. Kommer inte ihåg när jag gjorde det senast! Kram
Bibbi
11 Jan 2011 19:55
Med din inställning så kommer du att lyckas:)
Är helt säker på att Din vilja är stark nog.
Vart ligger ditt favvoställe om man får
vara lite nyfiken :)
Maten du intog lät väldigt god.
Vad händer under din kväll?
Stora kramen
Tigerhonan
11 Jan 2011 19:57
Ja klart jag fortsätter ;D
men nu ska jag äta avokado för allra första gången i mitt liv :O
Linda - En Vimsig Mamma
11 Jan 2011 19:57
henne/hon som försvann är det tidiga du eller? jag hängde inte med rikigt =( ja de blir nog mycket bingo skriverier =) kram
Emma
11 Jan 2011 19:58
Vem var det du förlorade och varför? :(
Fia
11 Jan 2011 20:03
Vilket bra inlägg :D Va härligt att du har kommit så långt :)
Linda aka Tokmorsan
11 Jan 2011 20:06
Förstår dina känslor kring att träffa henne! Du är stark du är vacker och bäst glöm inte det Kram
Katta
11 Jan 2011 20:16
Men tack detsamma fina du!!! ;D <3
My
11 Jan 2011 20:21
Något så när iaf ;)
Linda - En Vimsig Mamma
11 Jan 2011 20:27
aj då, men varför försvann hon då? kram
Linda - En Vimsig Mamma
11 Jan 2011 20:28
haha där ser man =) ja men spel förhuvud taget tror jag det kommer stå mycket om =) kram
charlie
11 Jan 2011 20:30
hon henne - e dt ngt ex till dig du pratar om?
Tigerhonan
11 Jan 2011 20:32
väldigt annorlunda, inte gott men inte heller äckligt :P haha
Karro
11 Jan 2011 20:34
Precis! Nu siktar vi mot beach 2011! :D
Rumptott
11 Jan 2011 20:43
ja halvägs är mer än inte komme någonstans allt.
det är SKIT bra kämpat gumman =D
*Sträck på dig =D *
tillsammans kommer vi klara det här =D
känner igen mig massa i de du skriver =/
har vare så där för mig med..
hade oxå en hon men hon försvann med.. varför vet jag inte =/
men jag ska göra come back ^^
lr VI SKA FÖRBÖVLEN =D
massa kramar =D
Linda, -4.3 sen 3/1 2011
11 Jan 2011 20:44
Du är hur duktig som helst!!!
Jag vet inte, allt känns bara tungt :/
Linda - En Vimsig Mamma
11 Jan 2011 20:50
oki jag förstår! ja då får jag vänta på att boken blir klar =) kram
Karro
11 Jan 2011 20:52
Nejnej.. Beach 2011 är för dig också! Vi ska inte gömma oss mer.. Vi har gömt oss tillräckligt! Eller hur?! :)
Fia
11 Jan 2011 20:56
SV: DU förtjänar o göra hur duktig du e :) Man blir dessutom mer motiverad av alla härliga o peppande kommentarer :) Så nu e de för oss alla som e med i din utmaning o kämpa på så vi blir av med våra kilon :D
Malin I Form
11 Jan 2011 21:01
Mycket intressant läsning :)
Sv: Tack, tack, kul att du tyckte det :D
Rumptott
11 Jan 2011 21:06
ja lite mys kanske =P hehe sånt man aldrig vet hehe =D
kram
Tigerhonan
11 Jan 2011 21:18
nej men jag gillar inte konsistansen riktigt :P
haha jaså? aldrig ätit det :P
charlie
12 Jan 2011 15:20
ah okej trodde dt hehe :) sry
Madde
14 Jan 2011 12:49
Vem är det? En gammal kompis?
Tänk vad mkt du gått ner nu redan:) Det är ju super! Denna gången lyckas du!
emma-isabella
18 Sep 2011 15:09
Hej!
Antar att du varit på Obesitasmottagningen?!?!
Hur var det?
Vad tycker du om hjälpen du fått?
Jag ska dit för provtagning på Tisdag. Är lite nervös. vet ju inte ens vad det är för prover som skall tas...?
Berätta gärna lite av dina erfarenheter om du vill.
Kika in på: http://motettslankareliv.webblogg.se
KRAM Emma
Frida
25 Nov 2011 20:05
Jag skulle verkligen vilja göra en sån här operation!
Men har så sjukt många tankar kring den? Står man i "kö" länge för att få den? Är det gratis om man verkligen mår skit av sin vikt? När det känns som man går runt ii en sådär sumobrottare dräkt? För så känner jag. Jag älskar sport och sportade mycket innan men vikten håller mig tbx. Jag har ingen ork och jag går inte ner ett skit. snälla berätta mer hur du bar dig åt för att få operationen och hur du mått.. Vad du kam äta?
Kram
Kommentera