02 - Min första kärlek

4kommentarer

Jag är apsämst på att komma ihåg ålder, hur gammal är man i ettan?

Iallafall, ni ska få hans namn, riktiga namnet - Daniel!
Fan så söt han var, det tyckte alla, han var den som klickade med alla tjejer och var kompis med alla killar. Fast så var det kanske med dom flesta i den åldern. Han var ändå speciell. Jag var jävligt blyg back then, eller det är jag fortfarande - men på den tiden vågade man iallafall chansa, eller i mitt fall, prata.

Jag har dåligt minne, men det ena ledde till det andra och sen var vi ihop.
Jag var lyckligast i världen.

Tills.. Han flyttade, haha. Helt plötsligt skulle hela familjen dra, långt ner i Sverige. Jag fick ju såklart inte följa med. Jag grät väl en vecka och tänkte på honom 23 veckor eller något. Han kom och hälsade på någon gång varje år men det var allt.

Nu tror jag att han bor här igen - sjukt. Men vi har ingen kontakt.
Han bröt mitt hjärta och jag vill inte tala med honom mer. - haha, nä så illa var det inte, jag var liten, det är ingenting som påverkar mitt liv nu.

Fast jag måste erkänna att när jag ser honom ute, så slår hjärtat ett extra slag. Så fin.

4 kommentarer

Tigerhonan

20 Nov 2010 10:55

Aaw vad gulligt :D



Hehe ja bilden är ju ändå 2 år gammal så måste ju se annorlunda ut xD

Nadja

20 Nov 2010 10:58

Jo vill jag med, synd det e så dyrt. =( bara bra. =) vad händer idag? =)

tess

20 Nov 2010 11:21

det är nåt speciellt med första kärleken!

Linda

20 Nov 2010 13:19

Ja det är inte lätt att vara liten och kär inte. Tårarna är äkta och världen blir så svart ibland S



Hoppas du mår gott i dag tjejen? Kram!

Kommentera

Publiceras ej