Ett steg närmare mänskligheten

8kommentarer

Ända sedan urminnes tider, typ stenåldern, har jag alltid varit störst i familjen. Inte längst, pappa är lite längre. Utan störst, i storleken. Kan ni tänka er att vara större än ens pappa? Ja en mamma kan ju faktiskt vara fullkomligt normalt. Men, pappa? Inte förän nu har jag börjat tänka på hur de kändes.
(jag är ÄNTLIGEN mindre än honom nu, iallafall på vågen..)


En bild från sommaren 2008.

Jag behöver nog inte ens säga vem som är vem.
PS. Kolla in min galet snygga klädstil, haha. DS.

8 kommentarer

Nett

15 Dec 2010 09:12

Jag var störst jag med.. min lillasyster hon är så liten, väger runt 47 kilo och där kom jag med mina 126 kg.. Hua!

Linda

15 Dec 2010 09:33

I know the feeling baaaajb!

Katta

15 Dec 2010 09:54

Hahaha JD, jag vet inte om jag tar det som en kompling eller inte...hahahaha ;) KRAM

Linda - En Vimsig Mamma

15 Dec 2010 10:00

så där har jag det nu, störst i hela tjocka släkten till och med! =( kram

Karro

15 Dec 2010 10:07

Jag vet hur det känns att vara större än ens pappa. Jag är det nu, och det är inte skoj alls =/



Svar: Tack.. Hoppas att jag blir bättre snart :)Vill ju komma igång med träningen igen!!

Linda - En Vimsig Mamma

15 Dec 2010 10:07

ja vi är så dåliga på att länka och visa upp varandras bloggar, fy på oss... ska nog börja med dagens bloggtips snart =) kram

DONKEN- 2barnsmorsa 2be

15 Dec 2010 10:44

är de mamma pappa o jd då? :P

men det SKA ju vara färgglatt på kläderna. det är ju happy-stajlen! den jag brukar köra på.. i vanligt tillstånd.

jaa klart. men de ska ju vara skickade senast imorn så du får nog snabba dig isåfall. haha! ;)

om du viiill.

din brorsdotter(systerdotter?) kanske ska få en julklapp i form av haklapp? jag kör ju en tävling med spunkis nu ;)



men den är kort som fan, avslutas på sönda. pöss!

kaffehörnan

15 Dec 2010 10:52

Färg glad i allafall

Kommentera

Publiceras ej